Inte bara allmänt slitage påverkar betong. Inträngande vatten, ytvatten, grundvatten, vätskor och kemikalier bryter också ner betongen. I Stockholm finns gott om vatten, både söt- och brackvatten (bräckt vatten). Vatten i betongsprickor expanderar när det fryser till is och kan spränga betongen som blir försvagad. Obehandlad betong tar upp vatten och vätskor som kapillärt stigande fukt. Betongen måste skyddas för att hålla tätt. Betong som utsätts för mekanisk nötning bör man behandla förebyggande. Har betongskador redan uppstått måste de repareras.
Om du bara tätat själva ytskiktet, så hålls ytan torr, men problemet återkommer. Vatten söker sig till den varmare sidan och sugs på så sätt kapillärt in i väggar och golv. Det leder till att betong som tätats med beläggningar som ligger på ytan (eller en bit in i betongen) kan spricka eller krackelera och fuktproblemen är åter tillbaka.
När ytvatten, regn och grundvatten tränger in i betongens sprickor kan den föra med sig klorider och andra föroreningar. Utan skyddande åtgärd, så kommer sprickorna att växa om fukten som samlats fryser.
När fukt, vatten, klorider och/eller kemikalier tränger in i betongens sprickor och porer och kommer i kontakt med armeringsjärnen, så börjar dessa att rosta. Exempelvis så kan ett armeringsjärn på 12 mm expandera upp till dubbla storleken, 24 mm vid rostangrepp. Detta leder till ökad nedbrytning av betongen och att ännu mera vatten kan tränga in som till slut kan orsaka skador på innerväggar, golv och inredning.
Vatten tränger inte bara in genom väggar, 95 % sugs upp genom golvet. En dränering är tidskrävande, kostsam och ger inte fullgott skydd eftersom fukt fortfarande kan stiga kapillärt genom bottenplattan. Är grunden av betong, så kan vi täta inifrån. Fukten i väggar och golv förångas permanent, så det finns ingen risk för att den stannar kvar och bildar mögel och oangenäm lukt.
Krympsprickor uppstår ofta vid gjutning, så även nya betongkonstruktioner kan behöva tätas. Just nu byggs det mycket runt om i Stockholm och rörelser av sprängningar kan vara mycket påfrestande. Sprickor i betonggrunder syns kanske inte alltid vid besiktningar, men kan på sikt ge fuktproblem.
Väntan med att åtgärda betongskador kan leda till miljöbrott ifall inträngande vatten blandas med t.ex. olja, fett och leds ut i vårt dagvattennät. På exempelvis gejdrar, slädar och skenor i hisschakt finns alltid olja och fett för smörjning. Det är inte tillåtet att släppa ut förorenat vatten mot stadens spillvattennät utan att först låta vattnet passera en oljeavskiljare.
Bilder på typiska fuktproblem som kan uppstå vid obehandlad betong. Klicka på respektive bild för att se dem i större format.
